Tystnad

Ja, det är tyst här. Men livet rör sig så fort nu. Det är rörigt både i och utanför mitt huvud. Allt kretsar runt vårt lilla hjärta, Fredrik. Att allt ska landa på bästa sätt för honom, att ta fighterna med hans skola som vi totalt tappat allt för förtroende för, mycket hit och mycket dit.

I allt det här har jag också praktikplatsen jag måste vara rädd om så jag inte tappar den. Tack och lov att jag har den! Jag trivs och jag får pula runt med lite allt möjligt. Jag kan släppa tankarna på alla problem för några timmar. Cheferna är inte direkt några människor av stora ord så jag vet inte egentligen vad dom tycker. Två veckor kvar sen får jag väl se.

Per trixar och joxar med sitt jobb. Tack och lov för en förstående arbetsledare. ♥ Funderar bara lite... Per sökte en ny tjänst inom företaget och var aktuell för den innan bomben braka lös här. Jag är rädd för att allt det här som varit nu kanske förstört hans chanser.

Fredrik... Så ojämn i humöret. Fladdrar från arg till ledsen på noll tid. Fundersam över allt som händer från skolans sida, som till viss del gör honom rädd. Förklara, trösta, lyfta, stödja, busa och bara vara nära. Han tankar närhet från min kropp och själ så jag känner mig som ett uttorkat russin. Den lilla, stora underbara varelsen med dom busigaste blå ögonen och det smittande leendet... Ögonen är trötta, mörka ringar under dom och leendet är långt borta allt som oftast.

Vår vardag är ett kaos av samtal och att finnas för vår son just nu!
Vad jag önskar att min mamma levt och kunnat hjälpa honom att bryta tristessen med att bara ha oss föräldrar runt sig... Han är ju samtidigt så rastlös!
Tack och lov har vi föräldrarna till vårt gudbarn som orkar ta sig an Fredrik lite. Det betyder otroligt mycket för Per, mig och framför allt Fredrik ♥