Nej men fan! Idag, blir det ju.
Klockan är faktiskt redan över ett på tisdagen...
Så blir det när några nätter varit totalt upp och nervända. :-\
Idag borde jag...
- Söka fler jobb
- Posta a-kassekorten
- Byta tid på mammografin
- Pyssla och dekorera inför Fredriks celloavslutning
- Få ihop nått till hans olika lärare i skolan också
Det myckna jobbandet i förra veckan tog på krafterna i kroppen och den där klumpen av saknad i hjärtat gör så ont...
Ikväll fick jag en liten rolig chock.
Per ringer från jobbet och frågar om jag känner XXX.
Öh ja, om det nu är samma... Och Laila letar ca 30-35 år bakåt i minnet. En person som jag gått i samma klass med från 1-9 dyker upp i huvudet.
Per och han har pratat runt om lite olika saker som Per berättar för mig. Visst är det samma person! Där på industrigolvet, på natten, borta i Tumba... *skakar på huvudet* Dessutom visar det sig att fanskapet känner en hel del av mina tjocka släkt också! :-o
Men hur liten får världen vara???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar