Att hyra

När huvudet och själen bestämt sig...
När benen gjort sig färdiga för att hoppa...
När man är redo för att börja den nya framtiden...
När man vill att saker ska hända NU(!) för att inte gå under...
Det är då man vill ha den där lägenheten att kunna få landa i. Att få göra den till sin egen (tillsammans med sonen). Tänka på vilka saker som ska delas vart. Vad behövs köpas nu, sen (eller aldrig ;-))
Bygga bo igen...
Skrämmande och kul.
Börja om, hur blir framtiden

Men det är det här med lägenhet...
Själen gråter av sveket som gör att man går.
Förnuftet gråter för oro hur det ska gå.
Så mycket sorg för det som händer när jag bryter mig loss.

Varför ska hyran vara så dyr för?
En normal 2:a → 7800 kr
En lite större 3:a → 9500 kr i och för sig nyrenoverad.
Hur sjutton har folk råd?
Vart ska jag ta vägen?
Gatan?

Jag - inte värd ett vitten, inte värd att överleva utan någons allmosor.
Ekonomin har funkat för att jag haft en heltidsarbetande sambo under alla år.
Nu... Jag måste bo själv och fixa ekonomin.
50% "sjukpension"
50% arbetslös

Jag ber så jävla mycket om ursäkt för att  jag har hamnat i den här situationen!
Jag har inte bett om att bli skadad!
Jag har inte bett om att bli arbetslös!
Jag har inte bett om att bli sviken!
Jag ber bara om att få tag på en lägenhet med dräglig hyra!

Torkar tårarna och biter ihop...igen... för vilken gång i ordningen.
2015, spark i arslet på dig!