Min son och äppelpaj

Jo det är en kombination som gillar varandra! :-)
Just nu står en äppelpaj i ugnen och sprider sin väldoft i lägenheten.
Vi har varit på museum idag och är helt slut. Så nu ska vi ha en myskväll.

Kaneläpplen ca 4 pers

6-8 stora söta äpplen
2 msk brunt farinsocker
1 msk kanel

1. Smöra en liten ugnsform lätt och sätt ugnen på 225C.
Skala äpplena och skär dem i klyftor. Lägg dem i formen.
2. Blanda farin och kanel coh sikta över äpplena. Stek i ugnen ca 20 min så att sockret smälter.

Vill man så kan man låta lite vaniljglass smälta över de varma äpplena.

Å så min son... Han är rädd för djur. Hundar är ett gissel. Det känns som hela vårt hus är fullt med hundar... Men det går sakta framåt. Katter kan vara ok om dom inte står ivägen för honom. Hästar har han vågat att mata trots allt. Trots rädslan så är han en djurvän ut i fingerspetsarna. Han älskar alla! Å jag menar alla! *himlar med ögonen*
Det sista som hände vet jag inte vad jag ska tycka om. ASG.
Det är hans kompis Myggis. Numera saligt vidarevandrad till dom sälla jaktmarkerna.
Fredrik hittade honom nämligen död på vardagsrumsgolvet. Då skulle Myggis minsann begravas! Fram med en plast bytta. Han offrade en hel del av sitt hockeypulver (pulver godis för dig som inte vet) för att fylla botten. Några goda russin fick följa med. Sen for han iväg ut och plockade lite gräs. -"För Myggis ska minsann ligga mjukt!"
Problemet är att jag får inte gräva ner honom... Jag tänkte vi åtminstone kunde ha en begravning av myggskrället. Men nix! Så nu är han inne i Fredriks rum på obestämd framtid.
Ungar! *en djup suck*