Tyst och tomt

Japp, det är det på den här bloggen.
Varken hjärna eller kropp fungerar just nu.
Det är lika mörkt och grått inombords som det är utomhus just nu.

Mer och mer kommer saknaden av mamma ikapp.
Jag kan inte ringa henne och rådfråga. Jag får inte höra hennes röst mer.
När man kommer in i hennes lägenhet så luktar det mamma. Man bara väntar sig att hon ska titta ut från köket och säga:
"-Vad är det för ett troll som kommer?"
Jo då, hennes troll springer där. Runt i hennes lägenhet, snokar och slänger.
Men mamma Troll saknas... så enormt.

En vecka kvar imorgon. 15 oktober... Då är det dags för ett sista farväl och jag bävar så.