Mamma fanns i mina tankar hela dagen. Ömsom med glädje, ömsom med sorg.
Men jag hade så mycket att göra innan jobbet så jag lyckades hålla den djupaste sorgen borta.
På kvällen kom dödsbudet... I 10 dagar har Pers (ingifta) morbror kämpat. Nu orkade inte den sjuka kroppen längre. Jag skrev om hans räv bakom örat. Den orkade inte visa sig så mycket dom sista dagarna. Nu har den flyttat för alltid...
Nästa kapitel blir att göra det bästa möjliga för moster nu. Hon som vandrar i gränslandet mellan klarhet och demens. Hon som glömmer bort att hennes man är sjuk och är på sjukhus. Hon som ska få dödsbudet idag. Dom som skulle firat 65 år som gifta i höst. Ett helt liv ihop. ♥
Jag började små greja med lite saker inför avslutningen i cello idag. Men jag kom av. Jag får se om jag kan fortsätta idag i alla fall. Annars får det vara. På måndag är det skolavslutning och sommarlovet hägrar. Då försvinner två lärare för Fredrik eftersom han går upp i mellanstadiet.
Mellanstadiet? Hur sjutton gick det till? Han började ju skolan nyss! ;-)
fredag 8 juni 2012
Tillägg till 7 juni
Upplagd av Laila kl 07:43
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
väntan är över. på något vis hoppas jag att det kan vara nåt bra med det, att man kan börja sörja ordentligt... och sen gå vidare.
allt gott!
aino
<3 Kram!!!
Obs! Har en ny blogg numera..
Skicka en kommentar