Här torkar vi tårar och snor. Fredrik och jag har gråtit ikapp nu vid sänggåendet.
Holy shit vilken läggning! :-o
Fredrik har hela sin begravning klar i sitt huvudet.
Vad han vill ha i kistan när han dör.
Han ska begravas inte brännas.
Sen var han tvungen att fråga mig om vad jag ville ha kistan.
Å är vi ändå på gång så kan vi ta Pers begravning också.
I en liten 7-årig hjärna rör sig stora saker...
måndag 25 januari 2010
Hoppsan hej!
Upplagd av Laila kl 20:42
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Å, så tufft :( Men skönt att ha en mamma som lyssnar, tänk så många barn som har stora tankar men ingen som lyssnar!
Barn i den åldern har många funderingar om döden. När jag arbetade på förskolan så dog en mamma och den lilla flickan var i stort behov att undra. Vi pratade om våra mammor som blivit änglar och satt på en moln. Men med en mamma som lyssnar och förklarar så gott det går är en god tröst. Ha det gott nitan
Jaa fy, det är läskigt det där när man kommer på att alla ska dö förr eller senare. Man blir ju rädd själv, så vad ska inte de små bli?
Hej! Tack för dina kommentarer i min blogg - alltid kul med nya läsare :-)
Ja i den åldern har de mycket funderingar kring allt möjligt. Har själv en tjej på 5½ år och hon har börjat fråga mycket kluriga saker som man knappt kan svara på *skratt* tror jag får ta och införskaffa en uppslagsbok ;-)
Skicka en kommentar