Uppe i mitt huvud är det mycket tankar.
Det är rörigt, virrigt och fruktansvärt ofokuserat. :-\
Allt kan jag tyvärr inte gå in på här.
I vilket fall som helst så satt jag på akuten igår.
Tack och lov var det inte jag som druttlat omkring. Fast det är onekligen bara en tidsfråga... Nej, det var kära arbetskollegan Maria som missade sista trappsteget på jobbet. Vilket innebar att hon och jag fick åka ambulans för första gången i våra liv! ;-) Fast det tyckte inte jag var så kul för jag fick sitta i framsätet. :-(
Det tog sin lilla tid, men jag tyckte det rulla på förvånansvärt bra på akuten. Klockan 1 inatt var jag hemma. Då visste jag att Maria var uppe på en avdelning och nu väntar hon på operation.
Jag tänker på henne och hoppas att allt löser sig till det bästa.
*poff*
Försöker hitta min hjärna och så återkommer jag
lördag 9 januari 2010
Virrigt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Oj, ambulansfärd och allt!! Skönt att det gick bra för din kollega ändå..
Hoppas det rätar på sig med virrigheten! ;o)
Kram!
Oj, fy va tråkit.
Hoppas din vänn blir bättre snart.
Förstår att du känner dej förvirrad.
Shit! Så snabbt en olycka är framme :( Ambulans är inte något man åker varje dag, tack och lov! Sköt om dig. Kram!
Jaha då blir Maria borta ett tag, det gick sönder en del i hennes fot/ben/knä kan man tänka. Hoppas att du inte är altför chockad och att du tar det med ro. Allt blir bra så småningom.
Hmmm, illa!
Det är kanske bättre att åka ambulans utan att ha gjort sig illa gumman!
Har själv åkt ambulans en gång då jag krockat med bilen. Men med min ironi så ser de konstigt på en... Hmmm....
De frågade hur detta gått till...
Jag sa att eftersom jag aldrig tidigare åkt ambulans så tyckte jag att detta var en bra dag för det.
Hmmm, undrar varför de kollade snett på mig ;)
Skicka en kommentar