Vissa dagar...

... blir inte som andra.
Första februari 2012 lär man ju minnas.

Först får vi ett samtal på em från Fredriks fröken. Återigen tjafs, återigen agerar hon fel mot F,  återigen eskalerar saker i onödan och vi får höra saker från henne som gör att vi står som fågelholkar här. Man bara häpnar! Per och jag börjar vässa klorna återigen! :-(

Fredrik kommer hem från skolan och vill leka med sin grannkompis. Ut for dom för att leka i snön. Efter ett tag kommer han upp igen med tysta tårar rinnande på kinden och sammanbiten talar om att han har ont. Det tar ett tag innan jag fattar och får veta mer. Han har halkat och har nu ont, ont i vänstra tummen. Den börjar svullna upp och bli blå. Per och jag tycker dessutom att den ser lite sned ut. Mot sjukhuset! Väntan, undersökning, väntan, väntan, väntan , röntgen, väntan, papper och mot Astrid Lindgrens sjukhus i Solna. Fraktur på den övre leden på vänster tumme.  Sen vart ju Fredrik lite orolig och fundersam på att åka till just det sjukhuset.
-Är det inte där dom dödar barn?
Blev till att berätta lite grann om det fallet han har hört talas om.

Nu ligger det en totalt nockad lillskit i sängen och sover med ett fint rött bandage om handen.
Man kan ju säga att det är lite tur i oturen att det är studiedag imorgon/idag. :-)