Har just pratat med min ena moster. Det gör så ont i hjärtat... Hon har just blivit änka.
"-Det är så tyst och tomt. Om jag ändå bara haft Inger kvar."
Om du visste hur väl jag förstår dig, Signe. ♥
Inger, det är min mamma och Signes syster. Mamma hade kunnat "härjat på kärringen" som hon (så kärleksfullt) uttryckte det. ;-)
Försöker bita ihop för att Signe inte ska ha ett helt hav av mina tårar i sina öron.
Morbrors begravning blir på fredag. I samma kyrka som mamma begravdes i för ganska prick 1 år och 8 månader sen. Jag har inte varit inne i den sen dess. Det här kommer att bli tufft. Minnen av min morbror, minnen av min mamma. Nu ska jag gå och snyta mig och torka bort mina tårar för den här fredagen.
Något säger mig att det blir fler tårar redan i morgon.
Men pappa, jag försöker att inte gråta. Jag ska tänka på dig. För du finns i mitt hjärta du med. ♥ 15 år sedan du låg där i sängen på sjukhuset. 15 år sedan... Jag kan ännu "ta" på känslan av att möte döden så nära.
Fler ord
Lite mer
Var rädd om varandra där ute. Vi vet aldrig hur kort tid vi får tillsammans. Njut av helgen.
fredag 4 maj 2012
Måste bita ihop
Upplagd av Laila kl 17:45
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag förstår dig och tårarna måste få komma. Jag kan gråta än idag och sakna både min far och syster som dog för många många år sedan.
Tårar lättar också.
Ha en så bra helg som du kan.
Jag tar så gärna till mig av dina kloka ord. Man har verkligen "skyldighet" att visa sina nära och kära hur mycket man tycker om dem.
Tufft blir det för dig att vara med om ännu en begravning, men jag tror du kommer att fixa det bra.
Sköt om dig kära vän och kram!
Jag beklagar sorgen.
Det är så tungt, så tungt att mista någon.
Kram.
Skicka en kommentar