... att livet var en dröm. Då skulle jag snart vakna och få träffa mormor, morfar och farfar igen:"
Sagt av en mycket ledsen kille ikväll.
Det är mycket tankar på döden här just nu. Vi väntar på dödsbeskedet när som helst.
2 år fyllda med dödsbud... Man ska inte vara 10 år och ha varit med om så mycket död. :-\
Det ligger en mycket sjuk man på sin dödsbädd... Å ändå har han humorn kvar! :-) Den lilla räven bakom örat har inte flyttat därifrån än. Jag hoppas den vill vara kvar till the bitter end. För den sjuke mannens skull. Jag inbillar mig att det gör situationen lite lättare för honom.
Dagens glädje:
Per och lillskiten åker för att hälsa på den sjuke mannens hustru.
Hon som vansinnigt snabbt måste hystas in på ett hem för att den hemska demens håller på att få henne i sitt grepp. Hon klarar sig inte själv längre. Ensam kommer hon ju att bli när som helst...
Hon fick syn på killarna och glädjen... den glädjen. Hon mindes dom båda. ♥
Jag vet att hon kan ha glömt dom i samma stund dom gick ut genom dörren. Men jag vet också att känslan av denna glädje kan hålla i sig för henne hela dagen inombords.
En stor kram till er alla där ute som orkar med denna blogg...
fredag 1 juni 2012
"Jag önskar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Här kommer lite positiv "helg-energi", från mig till dig och din familj. Passa på att göra något riktigt mysigt och trevligt i helgen. Ni behöver fylla på med skratt och få glömma lite av det tråkiga.
Massor med kramar!
usch ja, denna gång förstår jag precis hur ni har det. för jag har det lika... min far är i sista stadiet nu och väntan pågår hos oss också. hoppas du kan leva lite iaf.
allt gott!
aino
Laila laila.....snart vänder det. Tycker det är tråkigt med allt som du får gå igenom. Du är ju såååå superduktig som ändå orkar. Stor kram till dej!
Ja men det är så det är livet, i perioder avslöser det ena eländet det andra. Det gäller bara att ta sig igenom och komma ihåg att inte stänga in alla känslor, för ut måste de förr eller senare.
Kram på er.
Livet är ... ja, hur är livet? Vi vet aldrig till 100% vad som väntar runt hörnet, kanske lika bra det?
Varma kramar.
Skicka en kommentar