måndag 30 september 2019

rött/red

Photo © Laila Söderström

Höstfärger... Gult, orange, rött, brunt och sen är det dött och vintern kommer

Autumn colors... Yellow, orange, red, brown and then it's dead and winter is coming

söndag 29 september 2019

September blir snart oktober

Urrigt i lägenheten innan värmen kommer igång i elelementen.
29 september bjuder på en grå och dimmig dag här i Södertälje. men färgerna finns där ute.

Igår lagade jag kantarellsmörgås till Fredrik för första gången. Den gick ner och fick godkänt.

Hans flickvän  tycker inte om svamp! Men hur sjutton är hon skapt!?
Men då tog jag fram mammas gamla medeltida mordvapen, hennes smörgåsjärn.
Det fick bli debut för A på dom smörgåsarna. Nom nom sa det så försvann två stycken. Godkända med andra ord. ;-)
Alla smörgåsar skapade ljuvliga dofter i köket.

© Alla photon Laila Söderström

måndag 23 september 2019

Det ligger i luften.... / It's in the air...

Jag känner det genom den öppna balkongdörren på natten
Jag känner det på doften efter regnet
Jag känner det när jag måste ta på mig strumpor igen
Jag ser det på björken utanför köksfönstret
Jag ser det på människors kläder
Jag ser det på gässen som drar söderut
Jag ser det i almanackan

Hösten....


I feel it through the open balcony door at night
I feel it on the scent after the rain 

I feel it when I have to put on socks again 
I see it on the birch outside the kitchen window 
I see it on people's clothes 
I see it on the geese heading south 
I see it in the calendar

Autumn...

Sommarens sista blomma, blåeld...?

Summers last flower...? Here in Sweden it namned "Bluefire".  Read more about it here


All photos  © Laila Söderström

tisdag 17 september 2019

17 september 2019

Det är kväll och solen sitter just nu på hustaken över staden.
Jag har hittat en parkbänk vid Wendela Hebbes villa (vem är Wendela) som är från Södertäljes vänort Angers i Frankrike. Den står här fint grön och inbjudande i solljuset. I rabatten bredvid blommar sommarens sista blommor i lila, gult, rött och vitt. Bortanför dom... Sus och knackelibank från ombyggnaden av Slussenområdet.
Här, i den lekande vinden, hittar jag för första gången på många dagar en liten känsla av ro.

Jag har haft ett fint samtal med min kusin om min morbror som är mycket allvarligt sjuk. Han tar yttepytte steg åt rätt håll. Steg mot en lång vandring vi inte vet i vad eller hur den slutar....

I min väska, en bok från biblioteket. Den ska jag bära med mig hem och suga i mig av. Jag och Stinas bok ska ha det skönt och lugnt i sängen. Jag och Stina Wollters ord...
Har du lyssnat på hennes sommarprat? Om inte, så gör det! Nu!

Hemma finns två förkylda tonåringar. Rivjärn i halsen, droppande näsor och febriga pannor. Var det någon som sa att skolorna börjat? ;-)

Tillsammans med dom dricker jag nog höstens första varma mugg te. Det är dags för det nu känner jag. Det är också dags för ljusen, dom levande ljusen. Dom fyller hemmet med sitt varma, lugnande sken.

I dom sista solstrålarna tittar jag på sädesärlans ungar. Snart är dom på väg till varmare länder. Dom får äta upp sig här på gräsmattan i lugn och ro.

Jag tar min väska och Stinas bok och går hemåt.... Mot en varm mugg te, levande ljus, snoriga ungar och en en bok att läsa. 
Hem med en kropp som är lite mer rofylld.

måndag 16 september 2019

Måndag


torsdag 12 september 2019

Jag förgås!

På lördag är det 9 år sedan min bästa vän dog.
Jag satt bredvid henne när hon tittade upp, drog ett sista rosslande andetag och lämnade mig.
Lämnade mig i sorg som är så stark än idag!
Min mamma....
Sedan dess vid den här tiden på året drömmar jag alltid massor om henne. Allt ifrån konstiga mardrömmar till härligt roliga minnen. Å jag vaknar ur drömmarna av både gråt och skratt.

För några dagar sedan fick jag besked om att en av mina morbröder hamnat på sjukhus i väldans dåligt skick.
Idag har han legat på operationsbordet i ett livshotande tillstånd.
Imorgon ska dom försöka väcka honom ur den konstgjorda sömnen.
Imorgon... vet vi om han vaknar
om han talar
om han vet eller kan något överhuvudtaget

Å här sitter jag
Oro och sorg river runt i mitt bröst.
Vill åka upp till släktingarna, men blir nog mest i vägen och kan inte hjälpa så mycket.

Det är lite tufft nu... igen...

måndag 2 september 2019

Ungdomarna i mitt liv...

Sonen Fredrik och hans flickvän A (som numera bor här)

Fredrik hoppade av gymnasiet förra året. Läs lite här.
Han kämpar på nu i en ny skola, med en ännu längre resväg. So far, so good.
Skolan har än så länge varit underbar att ha kontakt med ang stöd för honom. Att bli bemött så här är en lättnad för en NPF förälder som är så van vid fight och kämpande.

Å så A... Flickvännen som flyttade hit för att börja en skola i Tumba. Lång historia....
Hon var på ett öppet hus och hade en egen dag där i våras. Efteråt var hon eld och lågor! Det kändes så rätt! Jag vart så glad i hjärtat för henne för att hon är så värd att landa rätt med allt som gäller skolan.
Dag1 och det kändes såååå fel. Hon hoppar av. So here we go again.
Eftersom hon numera är skriven hos mig så kommer Södertälje kommun att fånga upp henne som dom gjorde med Fredrik. Dom har ett program som heter KAA, kommunalt aktiverings ansvar. Vi fick en underbar och hjälpsam "mentor" till Fredrik. Jag tog kontakt med henne nu för att få in A snabbare i systemet. Visst tar dom emot henne! Så på onsdag går vi dit och ser vad som kan kluras ut för hennes framtid.

söndag 1 september 2019

nedskrivet 27 augusti

Sitter på Mall of Scandinavia...
Låter bara tankarna löpa. Sitter med ett urdrucket glas läsk framför mig, glor på folk och tankarna kommer och går. Försöker sålla bort allt ljud.

Har tappat skrivandet, orden.
Jag har fått mer värk, trötthet och stress. Ju mer jag fått av det så har orden försvunnit och jag har fått svårare att dessutom fånga tankarna.
Kan sakna det. Skulle verkligen behöva få ur mig mer just nu för jag vet att det kan hjälpa lite.

Mitt mående... En historia i sig...
Så mycket som händer runt mig. Å som vanligt hamnar jag själv lågt ner på prioriteringslistan. Jag vet, jag vet ju.... Ändå halkar jag ner för att annat hela tiden måste gå före.

Satt och läste en bok, "Fibromyalgi- på grund av stress?" av Anderberg/Bojner Horwitz.
Jag har inte ens läst halvvägs och blir mörkrädd för allt dom skriver om. Så intressant! En sak vet jag! Stress av olika slag har varit en ingrediens i mitt liv ända sen jag var liten. Det här är en bok jag ska fortsätta traggla mig igenom trots att inte koncentrationen är den bästa.

Sen ska jag försöka fånga fler ord. För det behöver j a g!