1 januari 2015

Nyårsdagspyssel

Egentligen ska man väl ha fina naglar till nyårsafton. Den där nyårsafton som man firar med glitter och glamour... eller inte.
Här firade jag och Fredrik i lugn och ro. När Per kom hem från sitt 12-timmars pass, stod middagen färdig. Han åt och sov sen fram till "kriget" ökade här utanför. Idag skulle han upp igen kl 04 för ett nytt pass.

Själv fastnade jag i filmen "Kalenderflickorna". Jag tycker så mycket om den! ♥ :-) Den är faktiskt baserad på en verklig händelse. Tack vare vännen E så är faktiskt jag och Per ägare till en av kalendrarna! Den finns välbevarad här fortfarande!

 Torsdagstema

Fortsatta funderingar

Det rinner en sakta tår utför kinden...
Torkar bort den, snörvlar och slår bort tanken.
Det kom en sån stark känsla inombords av att ringa mina föräldrar och önska gott nytt år. Det blir en jäkla lång telefonledning det.... :-)

2015...
Inga löften. Vill bara några saker:

• Vara snäll mot mig själv! 2014 var ett år där sjukdomarna ramlade över mig. Allvarliga såna också. Jag måste lära mig att leva med fler kroniska sjukdomar. *suckar djupt*

• Att ha kraften att träffa mina nära och kära, vänner och släktingar.
  Saknar dom, behöver dom.... Ni alla ger mig energi ♥ Energin som jag så innerligt behöver! Nytt år och nya tag!

Vad händer under det nya året då?

• Jag är så glad för sambons skull! :-D
  Ny tjänst på jobbet, dagtid. Att äntligen kunna veta hur jobbtiderna ska vara (Och helgerna också för den delen)
• Sonen blir 13 år och lääängtar till det. Då får han bli medlem på Facebook. Mamma har varit sträng än så länge. ;-)
•  Å när han nu blir 13 så innebär det ju att han börjar högstadiet till höstterminen. Sa jag högstadiet? Ja men hur sjutton gick det till då??? :-o Jag satt ju nyss med honom i famnen och ammade.
• Brorsan fyller jämnt antal år i år! :-) Vill hitta på något busigt.
• Å fyller han jämnt så innebär det att jag gör också. En magisk gräns ska nås....

Ja men då så! Kom, ta min hand...
Nu går vi! :-)

Årets sista dag...

Funderingar

Satt här och fundera på det nya året...
2015 heter det visst.
Vad fort det kom.
Vad vill man med ett nytt åt?
Brukar du ge löften? Dom där nyårslöftena som ges i samma veva som man höjer champagneglaset... Som man tycker att i år ska man minsann klara av dom! Hur svårt ska det vara liksom?!
Jävligt svårt visar det sig allt som oftast. Än så länge känner jag inte någon som lyckats med att genomföra det hen har föresatt sig.

Vad vill jag?
Massor! ;-)

Kärlek
Hälsa
Jobb
Tja... You name it!

Äh! Ska vi ta punkt nr 10 på en gång, du och jag?
Vi gör vårt bästa! ♥

Julafton - Christmas Eve

Men hej där Julbocken! Jag tycker så mycket om ditt fina skägg. ♥
Den här bocken fick Fredrik av sin farmor samma år som han föddes. Den här bocken är alltså nu 12 år. En dag kommer han få följa med lillskiten till hans första egna hem. 

Hello there Christmas goat! I love your handsome beard. ♥
This goat Fredrik got from his fathers mother the same year he was born. The goat is now 12 years old. One day he probably follow my "little" son to a new home.

Hej käre Tomtefar!
Det här är min allra käresta vän i jultider. Den här mannen har följt mig sen jag var ett litet barn. Med andra ord en väldigt gammal man... ;-) Det är alltid ett kärt återseende att få träffa honom igen efter ett år. ♥

Hello there Father Christmas!
This is my dearest friend during the Christmas time. This man has followed me since I was a child! A very old man... ;-) It's always an honor to meet him after one year, ♥

Man kan också fira julafton med ett väldans sjukt barn...
Han har haft över 39,5° C i feber till och från nu sen igår ikväll.
Det var bara att göra en plan B för aftonen och göra det bästa av dagen i alla fall.

You can also celebrate Christmas Eve with a sick child....
He got around 39,5° C (103,10° F)  in fever several time now.
Here in Sweden we have the big celebrat on Christmas Eve instead of Christmas Day. We had to take plan B for the day here. 

Our world Tuesday

Outdoor Wednesday

Onsdagstema
Wednesday around the world

Fototriss

Rosegarden

Alla foton
© Laila Söderström

Lyckor i massor

• Kallt! Äntligen lite kyligare, lite klarare i luften. Å en dag hade vi massor av snö också. Jag tror faktiskt mina ögon tindrade mer än barnens här i grannskapet. ;-)
• 1 års jubileum på S och min vänskap. ♥
• Jag är så fascinerad över hur människor bara dimpt ner i mitt vuxna liv. Några av dom har blivit mina allra bästa vänner. Det känns som en underbar gåva som jag fått förmånen att få.
• Att fira "lilljul" med samma kära vän. Hennes söner som gör att jag fortfarande har ont i magen efter allt skratt. Å dessa underbara gåvor jag fått av henne under året.
  Nu bär jag dig alltid med mig S ♥
  
  
  
• Att få fira en till "lilljul" med självaste gudsonen och hans fina familj.
  När den lilla sötloppan kommer helt frivilligt och bara kramar och pussas. Underbart varm i hjärtat... ♥
  
  
• Att kunna hjälpa en arbetskollega som mått allt annat än bra.
• Jullunchen på "jobbet". Alla hjälper till efter sina förmågor. Mycket prat och skratt. Glädjen enar trots att språket brister mellan oss. Dofter från olika kulturer möts där på bordet...
  Estland, Finland, Syrien, Irak, Serbien, Slovenien och Sverige i en salig röra.
  
  
  
  
  
• Att få klappa på dom fina vinsterna som jag vann. Snälla pyssellust kom tillbaka....
  
  
• Jullov!
  
  
  Alla foton
  © Laila Söderström

Bra saker att samla på

Det är så tungt, grått och fuktigt ute. Det känns som det väller över mig och letar sig in i alla mina öppningar.
Jag är så fruktansvärt trött... Trött så jag kan stå och sova. Trött på värken som härjar i min kropp. Trött på att sakna energi. Trött, trött...

I dessa stunder letar jag efter dom små guldkornen. Dom jag kan bära med mig. Dom som, inne i min själ, får jaga bort den grå fuktigheten.

Torekällbergets Julmarknad
Gå ut på äventyr med bästa familjen F och lilla gudsonen... Att återigen få vara med om att hålla en liten hand i sin egen. Jag lyckades aldrig stoppa tiden med den långa drasuten på andra sidan om sötloppan. Kan man göra det med den här lilla? ;-)

© Foto Paulina Andersson

Att bästa kollegan S kommer tillbaks till vår Fas3-plats efter 14 dagar i sol och värme. ♥ Hon är härligt full av nypåfylld energi och äckligt brun.

Fått två kortisonsprutor i axeln. Snälla låt dom hjälpa!

Provkört en språjtans ny bil. Kanske blir det denna som hittar hem till oss så småningom. 

Att sitta vid datorn och upptäcka att man vunnit ett helt underbart pysselpris! :-D

Idag värms jag av det tredje ljuset  i advent... Jag hoppas du kan njuta av dina ljus också.

Den sista för 2014

Idag är det den sista fullmånen för 2014. Jag undrar om jag kan se den ikväll?

Ibland är det bara så, men...

Å även om det är så, så är det inge kul i alla fall! :-(
Det här "så" innebär just nu att jag är lite less på allt möjligt!
Jag behöver solljus!
Bli frisk från alla myskofika förkylningar som sätter sig på mina stämband.
Orolig och fundersam på alla utredningar om diverse sjukdomar.
Läxorna som ligger på lillskiten.
Den totala avsaknaden av pyssellust.
Den totala avsaknaden av städlust. ;-)

Det är bara att sätta på sig masken och gå ut och möta världen!

ÄNTLIGEN!

Efter så många tårar...
Efter så många påklädningar i svart/vitt...
Efter så många handbuketter...
Efter så många näsdukar...
Efter så många begravningar...

Imorgon är jag redo för bröllop! :-)

© Laila Söderström

Fler fredagsfoton här:

Fredagstema

En november dag

Jösses vilken dimma!
Södertälje ligger insvept i en grå jämntjock matta. Eller hela Stockholms området faktiskt. Jag åkte bort till Stinsen, Häggvik idag. Från södra delen till norra delen. Över alla broar, genom alla tunnlar körde jag. Grått, grått, grått.... :-\

Köksfönstret med sin vackra utsikt. Men hallå... Något saknas?
Var är telemasten?
Var är skidbacken?
Var är Mälaren?
Var är världen?

Inte ens leksakerna i sandlådan orkar lysa upp i allt det gråa...

Dom röda bilarna på parkeringen lyckas lite bättre. Men det är knappt så vår blå bil där borta syns.

Å du... Snälla rara! Glöm inte reflexerna!
Som bilist är det skitläskigt med alla mörkklädda figurer som rör sig utan att tänka på hur dom syns.
Jag vill inte ha ett liv på mitt samvete....

Alla foton
© Laila Söderström

Andra onsdagsbilder:
Wednesday around the world

Onsdagstema

Men vilken mysko dag!

En onsdag
En helt vanlig onsdag
Trodde jag. Men jag kommer att leva gott på den.

• Närkontakt med en havsörn utanför köksfönstret.
  Hinner tyvärr inte få fram kameran för jag var lite försenad på språng ut. Men jag var ju bara tvungen att stå och njuta av den fina uppvisningen när jag hade den så himla nära.  ♥ Det är verkligen en gåva att få se dessa mäktiga fåglar segla upp i det blå.
• Ögonbottenfotografering direkt på morgonen.
  Jag var lite fundersam på dom pupillvidgande dropparna. Jag kommer ihåg vilka jätte problem mamma hade efter dom. Hon stängde in sig i mörker och torkade tårar i parti och minut... För min del gick det väldans bra. Vad man nu lite snabbt kunde se så såg allt bra ut... än så länge. Däremot så hittade dom ett litet födelsemärke! Så nu vet jag var min lilla skönhetsfläck sitter. :-P
• Komplimang
  Det är man ju inte precis så himla van vid att få. Iallafall inte av det här slaget. När jag kommer inseglande på jobbet så ger en av cheferna mig en komplimang som gjorde att jag sträckte på mig (en halv meter :-P). -"Vad du är vacker idag!" Blir fortfarande lite lätt generade när jag tänker på det... men glad!
• En till komplimang :-o
  Men vad är det här för en dag? En till som kommer och säger att jag är vacker. Japp, jag vart ännu lite malligare!
• Post på hallmattan
  Som jag skrev i förra inlägget så tycker jag om att skriva. Men jag tycker i och för sig om att få kort/brev också. På hallmattan ligger ett tjockt handskrivet kuvert. Ohhh... Min gulliga moster Mona har skapat ett grattiskort till mig och i det lagt en del gamla foton. Rörd av den fina omtanken blir jag ståendes i köket, gråtandes och full av minnena som flödar i mig pga fotona.
  Tack Mona! En del av dom har jag aldrig ens sett. ♥
  
  
  

Fotot är av min pappa och mamma på deras bröllopsdag 7 augusti 1965.
Ser ni mig också? Det är jag som syns där till höger. Där under, ja men vid klänningen? *suckar*
Jag är under mammas klänning... i hennes mage. ;-P

En söndag i november

Det är väldans grått ute. Per sover efter ett 12h nattpass. Både Fredrik och jag är lite rastlösa och vet egentligen inte vad vi vill... :-\ Tillslut bestämmer vi för att vara hemma och myyysa.

 

Vi hejar fram Hammarby! Å just tack vare oss så kommer dom tillbaks till Allsvenskan igen ;-D

 

Jag hämtar några adresser från Postcrossing och skriver några vykort. En del ska långt ut i världen och några hamnar på närmare håll. Alltid lika spännande att se.

Att skriva är för mig är väldigt rogivande. Under olika perioder i livet har jag haft brevvänner också. Just nu har jag inga alls vilket jag kan sakna en del.

 

Tassar runt och tar hand om orkidéerna. Njuter i massor av den här som blommar för första gången. Är så stolt och så vacker den var att se! Det här är andra stängeln som redan blommar. Hoppas jag lyckas få till det fler gånger sen. 

Doftar ljuvligt ute i lägenheten när Fredrik skalar en mandarin. Doften av citrusfrukter, framför allt på vintern, är hemtrevligt. 

En helt vanlig söndag, lallandes hemma...

Alla foton

© Laila Söderström

Ordlös Lördag 125

Tema: Graffiti

© Laila Söderström

Stora Vika 2014

Fler ordlösa graffitibilder hittar du här: Klicka

83 dagar av tystnad

Doften av blöta höstlöv när man går på en stig
Doften av eld när man tänder ett ljus
Smaken av varm, ångande te i munnen
Värmen i händerna från den varma temuggen
Det är höst nu
Mörkret är där utanför fönstret. Omsluter mig. Den här gången känns den famnen trygg och lugn.

Det har varit mycket...
Alldeles för mycket!

Sjukdomar på mig
Massor av prover, utredningar och än är inte allt klart
Chock över besked som var totalt oväntade. Sorg över det som är, hur ska det bli. Frågor, men omständigheter som gör att jag inte får några ordentliga svar.

Det kom ett dödsfall. Det kom en sista önskan, ett testamente. Det kom jobb...
Hennes sista önskan ville vi uppfylla så gott vi kunde. Det blev fördröjningar och knöligheter. Vi fick/kunde inte göra i den takt som vi själva ville.
Men faktum är att vi släpper allt idag. Nu är det upp till juristerna att ta hand om det som är kvar.
I can see the light!

Jag hoppas, jag hoppas så innerligt, att jag kan finna ro nu.
Kanske hinna med och tanka lite höstsol. Jag måste hoppas på att den vill visa sig lite till.
Att höst inte blir till vinter på en gång nu.
Att jag hinner se dom vackra färgerna som finns kvar.
Att jag får sparka runt i höstlöven.
Att jag hinner få glädjas åt saker och ting
Men framför allt att jag hinner och orkar ta kontakt med mina vänner! Dom som jag har saknat så oerhört mycket under den här tuffa sommaren och hösten. Jag hoppas dom finns kvar där för mig och att dom fortfarande vill umgås. Jag är så slut, så trött... Men jag måste försöka orka. ♥

Men som sagt var...
I can see the light!

Livet

För en timme sedan

Jag var nyduschad för en timme sedan
Fräsch som en nyponros, eller nått... ;-)

Nu har jag suttit här vid datorn och kollijoxat lite.
Svetten rinner om mig...
När jag suttit still...

Jag är inte gjord för det här vädret!

Ord/Word

-Du är fin, säger han och klappar mig mjukt och försiktigt på kinden.
Han har hoppat in till mig i sängen, krypit nära och tittar mig nu in i ögonen. Jag drunknar in i hans blåbärsögon. Min fina 12-åring...

Han som är överallt och ingenstans ibland...
Han, som tittar och njuter av naturen på ett litet annat sätt...
Han, som står och njuter av känslan i ett rosenblad...

Han, som är vår gudagåva...

-You're fine, he says, patting me softly on the cheek.
He has jumped out to me in bed, crawled close and looking me in the eyes. I drown into his blueberry eyes. My beautiful 12 year old ... 

He, who is everywhere and nowhere sometimes ...
He, watching and enjoying nature on a little differently ...
He, standing and enjoying the feel of a rose petal ...

He, who is our gift from God ...

Alla foton 

© Laila Söderström

Onsdagstema 
Nature Notes
Wednesday around the World

Bryt ihop, kom igen

Skärp dig Laila!
Fredrik har sommarlov och livet måste rulla vidare i alla fall
Din ångest får du hålla där inne
Han går före!

Fredrik, den lille sonen som växer och blir större....

Juli 2014
© Fotograf Laila Söderström

Det händer saker med hans kropp
Det händer saker där inombords med
Herr Asperger# verkar ibland lite trött
Fröken ADHD# tar fart, vill ut, leker runt i sommarens ljuva tid
Hon den busigt charmiga, glada, skrattande, men som inte lyssnar när hon busar för mycket
Som inte lyssnar när jag håller på att falla ihop av värken och tröttheten
När min kraft tryter finns inte den psykiska orken att hinna med henne

Min älskade, lilla vetgiriga guldklimp ♥
Vad jag önskar att så mycket var annorlunda för oss.
Men jag finns alltid där för dig, alltid...


# = Straxt efter att Fredrik fick sina diagnoser så namngav han dom på det här sättet helt själv.

Letar guldkorn, letar minnen

Sommarlovsläsning
Den oändliga historien ska Fredrik läsa själv. "Tordyveln" läser jag högt för honom.Japp, vi läser högt fortfarande ibland. Det är så mysigt med närheten.

Monopol

Man kan ju inte annat säga än att pengarna är i säkert förvar.

Södertälje
Numera min stad. Ibland slås jag av hur vacker den är trots allt. Redan när jag flyttade hit reagerade jag på att man till sommaren alltid gjorde så fint med alla blommor överallt.

Fågelmatning nere på stan. Här ser man också rumpan på S/S Ejdern

Lycka...
När gudsonen, som numera kan gå, frivilligt kommer och ger mig en stor dregglig puss

© Laila Söderström, Paulina Andersson

Fler helgbilder på Helgbilden