Okej...

Nu tar vi allt på en gång! :-)
Jag mår bra, men är väldigt trött. Jag skyllernog påatt det är vädret. Det är grått och regningt var eviga dag.
Idag såg jag den lysa, solen alltså. Så jag och Fredrik bylta på oss för att gå ut och promenixa. Jag tänkte att jag måste få ljus på mig eftersom det känns som jag ibland skulle kunna stå och sova. Fredrik hittade en rolig lekplats att klättra runt på. När solen sen försvann så vart det så jäkla urrigt och kallt. :-\ Vi härjade runt i 2½ h i alla fall. Å även om vi inte fick sol på oss ens hälften av tiden så har ju ingen dött av frisk luft. ;-)

Här kommer dom sista alstrena som gjordes till Stämpelstaffettens tävling. Vårt lag kom sexa till slut.

Ett kort gjort efter en speciell form. I mitt fall ett hjärta då.

Kort i skalan svart-vitt

Den sista var att göra ett kort efter mottot "less is more". Å det borde ju inte vara nått problem för mig... ;-) Det bidde så här och jag tycker faktiskt om det! ____________________________________________________________

Sen har vi den där grunludringen då... Jag undrar om jag ännu har förlåtit min omgivning :-P Det har visat sig att det var många fler inblandade än vad jag trodde först!

På lördagen för en vecka sedan ...

Per pratade om att gå ner till fotoateljén och plåta Fredrik. Inget konstigt. Han har bara tillgång till den till slutet av januari pch vi har pratat om det förut. Under tiden somdom är borta ska jag fixa mina julkort, tänkte jag. Runt 11.45 ringer det en hysterisk signal på vår dörr. Shit, tänker jag och undrar om det kan vara Fredriks kompis Basse som är på ingång. Jag ser min lugna julkorts verkstad fara all världens väg. :-(

Så här ser jag då ut när jag öppnar dörren och få se att Karin står där utanför. Nä men va kul att hela familjen är på ingång flxar förbi min lite förvirrade hjärna. Jag ser nämligen att hissdörren är öppen och att det rör sig någon mer där ute. Så jag öppnar lite till... Men nu jobbar mina stackars hjärnceller för hög tryck! För nått stämmer verkligen inte nu!!! :-\ Där ute står också Marita!

Det är nämligen så att Karin och Marita känner inte varandra. Dom har aldrig träffats! Den gemensamma länken är ju jag, men... Frågetecknena studsar ur min mun och det blir en diskution om hur dom fått kontakt, vad gör dom här, att Per (den skurken) vet om allt etc, etc. Å när jag vänder mig om in mot lägenheten står det en Per och bara flinar! *hummar* Å han får skäll för att vi inte har nått hemma att bjuda på vare sig i fika väg eller i matväg. Men tjejerna tar så glatt honom i försvar och säger att det har dom också tänkt på.

Ja... Jag vart jätte glad och väldigt rörd över omtanken. Vilka vänner! Egentligen var det meningen att Sollan och Mia också skulle ha varit med, men livet vill annorlunda ibland.

Anledningen till allt detta är att jag i början på oktober, när Marita frågade vad jag ville ha i födelsedags present, sa att jag ville inget ha bara en pysselträff.

Å det fick jag!

Marita i pysseltagen

Karin i action

Nu ska jag lämna över datorn till Per. Han håller på för fullt och mixtrar med sin hemsida. Själv ska jag bara vila. Jag och Fredrik har bakat pepparkakor nu på kvällskvisten. Det tog det sista ur min kropp. Jag ska se om jag kan färglägga lite stämpelmotiv och bara glutta på TVn om det nu är nått på den...