En fredag startar

Här tar vi (läs jag och mina löss) hand om tvätt, packar upp lite mer av mammas saker och så ska jag ta hand om alla hennes papper. Det är dags att skicka iväg till alla företag som hon varit kund hos nu när vi närmar oss slutet.
Snart är allt över och det finns inte något mer som jag kan göra för henne.
Vad händer då?
Sätter man sig rakt upp och ner, stirrar som ett fån och låter sorgen ilsket riva tag i en?
Kan den riva ut min sorgsna värkande själ?
Snälla?
För i såna fall sätter jag mig gärna rätt upp och ner och väntar!
Sen.. den sista oktober. Då när jag har lämnat ifrån mig hennes nycklar.
Då ska jag sätta mig ner