Vad livet kan vara knöligt

Per har äntligen fattat sitt svåra beslut ang att ta ett jobb han vart erbjuden eller inte. Det blev inte, den här gången.
Jag är lite kluven till hans beslut. Men jag accepterar och förstår hans val för det skulle också ställa till en massa andra följdbekymmer till att börja med för oss alla.

Men å andra sidan står vi nu i en sits där vi måste ta ett annat val.
Vi måste bort från stan för Fredriks skull! Vi måste till en annan skola!
Tyvärr är det så illa i Södertälje att det är inget alternativ att bara flytta honom till en annan skola inom kommunen... :-\
Å på måndag ska vi på nytt möte i skolan... Jag bara bävar och gruvar för mig dessa "tanter" att tjafsa emot igen.  BLÄ!

En liten rolig sak är i alla fall att jag kunde ringa brorsan om att jag satt in pengar på hans konto. Det är en liten slant vi fått för mammas porslin...
Jag önskar vi inte hade så stora hål att stoppa dom små slantarna i. Jag vet vad jag så gärna skulle vilja köpa för att ha som minne efter henne. Men livet är hårt och tufft nu!
Men min lilla dröm ska jag hålla vid liv! En dag ska jag ha råd!

Nu gör vi helg! Ut och njut med er i det underbara höstvädret. :-)
Själv har jag några timmars jobb imorgon. Det ska bli så kul att göra nått annat.