Idag så hände det!

Det som jag väntat på och kännt att det legat på lur.
Per och jag braka ihop. Jag brakade ihop. Hela livet braka ihop.

Ibland önskar jag att jag kunde banka ner mig själv i jorden och bara växa ut som en ny vacker, orörd blomma till nästa vår. Inget skit i bagaget, helt vita oskrivna sidor...
You wish, girl! :-\

Jag finns här, men jag orkar inte med den här bloggen just nu. Men jag tänker på den. Det är ett gott tecken trots allt.
All kraft går till att få ordnig på Lottas saker som ska ut till försäljning och få undan alla saker som då folk vill ha. Vi har det lite rörigt Marita och jag med priser och i vilken ordning mail kommer in. Men jag måste dra mig undan det lite nu känner jag. Jag har tidningar här som ska ut och jag måste få bli av med dom också.

Dessutom ska jag jobba här i vackan. Det ska bli ett skönt brejk i allt också. :-) Jag trivs på Skapa så himla bra!