Jäg håller på att bli introducerad för en helt ny värld.
Fredrik, 7½ år, har nu upptäckt Pokémon. Jag fattar inkentinken! Totaly inkompetento, blåst i kolan... Ja, du förstår.
Det är kort hit, figurer dit, konstiga namn här och gud vet vad där.
Är det någon som kan förklara för ett par urkorkade föräldrar?
fredag 25 september 2009
En ny värld!
Upplagd av Laila kl 19:02
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Be Fredrik förklara! Vi passerade det där för 6-7 år sedan, då hade jag bra koll på de olika pokemonen och deras utvecklingsstadier, men det är ångt glömt.
Det är ändå kul att sätta sig in i det, man delar ju något som barnen blir väldigt fascinerade av.
Hade själv ingen koll. Det är en kort period detta håller i... tills det kommer något nytt med nya namn. Bara att gilla läget och försöka hänga med så gott det går.
Det är som Anne säger att dom har olika utvecklingsstadier.Om man tittar på korten så står det siffror och en del av dom betyder deras kraft eller svaghet.
Sedan så är det väll så att dom tycker att en del kort ser häftigare ut än andra.Dom brukar byta dom mellan varandra ifall det finns dubletter.
Finns komplett kortlek av dom oxå men de kan man ju inte byta bort.
Du måste göra Fredrik ett Pokemon album med fickor så att han kan samla dom där.
Vi ses,då har jag med mig något till min lilla Prins.Kram
Iiih,min grabb har äntligen växt från dem.Inte min favorit alls,förutom tvspelet som var rätt kul.Om din sötis vill ha lite kort (Isac har några hundra som samlar damm här) så maila mig bara din adress! Kram
(Min favorit i spelet var en som heter Jinx,för hon hade en PUSSattack!)
Om pokemonkortet har en stjärna längst ner till höger betyder det att det är sällsynt då ska man inte byta bort det.
Är det en diamant är det ganska sällsynt.
Om det är en cirkel är det inte sällsynt.
Jjag vet inte hur de korten funkar men jag håller med anne....fråga din son.....lycka till!
Min 8-åring gillar också. Den här mamman är väl inte fullt lika förtjust i det där. Känns liksom som ganska dålig kvalité. Men det är ju inte ofta nuförtiden som man kan bestämma helt och hållet över vad de ska matas med....
Även vi har en sån kille här hemma. Allt kretsar runt dess kort! Dyra är de rackarna oxå....
Hej! Vilken trevlig blogg!
Tänk att Pokémonkorten fortfarande är så poppis. Hos oss hade de sin "storhetstid" för 10-15 år sen, men barnen i min skola har de fortfarande. Min minste fick inga, men när han började på fritids lånade han kompisarnas och ritade egna kort. Jättemånga, fina detaljerade. Klistrade på hård kartong. Sen utvecklade det sig till att de hittade på en egen "serie" med kort. Så småningom fick han riktiga också. Nu håller killarna (det är mest de) på med några kulor som man kan vika ut. Har inte fattat det heller :-)
Läste om diskussionen i bilen. Härligt med barn som har den inställningen till dessa ord! I min skola används de dagligen som elaka tillmälen till fröknar och barn av en hel massa barn och det är svårt att få stopp på det. Lyckligtvis är de flesta som din pojke, så man kan stå ut.
Gillar din header jättemycket! Leendet smittar!
Fattar heller ingenting av det där, men så är jag inte så jätteintresserad heller, tyvärr. Du är alltså inte ensam om okunskapen.
Tack förresten för kommentaren hos mig. Boken finns att beställa hos alla nätbokhandlare (tror att den är billigast hos adlibris, faktiskt...)
Ha det fint!
Speja
Ååååh, Pokemon,,,, Jag älskar dem!
Ash och hans Picatchu (eller hur det nu stavas) Själv så gillar jag Ponyta ;) De är jättesöta vissa av dem!!!
Skicka en kommentar