Jag har alltid sagt till Fredrik att gosedjur får liv så fort vi människor sover. Då börjar deras äventyr. Å dom kan hitta på massor av roliga saker när dom äntligen får vara lite ifred! Men så fort vi vaknar så sitter dom och ser oskyldiga ut på sina platser igen.
Vi människor får stå där med långnäsa och bara undra vad dom gjort för hyss... utom hos oss då.
För många år sedan fick jag en djävul av min "käre" bror. Jag vet inte hur man ska tolka den där saken egentligen *kliar mig i huvudet*.
Han överlämnade den med orden:
-"Jag tänkte på dig så fort jag såg den!"
Fast å andra sidan var det ju som mamma sa:
-"Den har ju trots allt ett litet hjärta fast sytt på bröstet"
Tja, man griper alla halmstrån man kan.
Djävulen fick namnet Pysseldjävulen och bosatte sig på fönsterbrädan mitt framför pysselbordet. Å där sitter han... ibland....
För han får liv den där rackaren! Ikväll hittade jag honom så här!
Fast jag undrar jag om inte en viss lillskit och pysseldjävulen är i maskopi?
För båda tjatar om att jag borde städa bordet så dom båda får plats bättre. Någonting om att det var trångt nu... :-\
3 kommentarer:
Åh, det ser ut att vara en riktigt trevlig och gullig pysseldjävul i alla fall. Tänk vilka "oskyldiga" pikar man kan få ändå? ;-)
Hahahahahahahahahahahahahaha!!!
Den där djävulen ser ju riktigt söt ut :)
Skicka en kommentar