torsdag 1 oktober 2009

Värk + ramla = mer värk

All värk syns inte
Jag har inte kryckor jämt längre
Dom var alltid i vägen! ;-)
Men jag har värk ändå
Kanske går jag långsamt, vaggar fram, haltar
En dålig dag alltså
Men även om jag går raskt, som friska människor gör, så har jag värk
Jag bär den med mig jämt
Den rasar runt i min kropp, lever sitt eget lilla liv
Önskar den kunde dö!
Just nu härjar den och tär även på min lust

3 kommentarer:

Karabara sa...

En flaska vin och lite tjejsnack läker för stunden din värk skulle jag kunna tro

Soffy sa...

KRAM!

Elisabeth sa...

Jag kan aldrig riktigt förstå hur det är att gå omkring med ständig värk... det enda jag förstår är att det måste vara mycket mycket påfrestande, både psyiskt och fysiskt!
Igår hade jag värk i höften... i en timme ungefär! Antagligen någon sträckning då jag farit runt och skjutsat mamma i rullstolen.
Men jag tänkte sen... hur, HUR skulle jag fixa det om jag var tvungen att gå omkring här, försöka klara vardagen, och samtidigt ha värk i kroppen?
Å sanningen stod ganska glasklar... jag skulle inte fixa det alls!!
Så jag måste säga... du gör det bra! Inte bara bra, utan rent ut sagt, helt otroligt fantastiskt bra!!
Tänk att hitta styrka och ork för vardagen, och samtidigt måsta bära på värk och smärta!
Ja, min vän... jag kan verkligen bara beundra dig för den styrkan!!

Varm varm kram..