Det finns inga ord i mitt huvud.
Det är tomt!
Jag har varit vaken till och från under natten.
Ömson värk, ömsom tankar och ömsom tårar...
Jag har sovit fram till kl 13 nu. :-o
Nu gör jag mig i ordning för att sitta hos mamma igen.
Igår var det sämre.
Mycket hög feber, inte mycket ögonkontakt, inget prat, ingen handtryckning.
Cirkulationen håller på att ge upp totalt!
Hela vänster foton är blå och snart totalt borta! Dom hoppas att dom ska slippa amputation innan hon dör...
Nu ger höger foton upp. Blå tossingar där också igår...
Jag vill inte att du dör mamma!!!
Men snälla ge upp, lid inte i detta! ♥
tisdag 14 september 2010
Det är tomt
Upplagd av Laila kl 13:35
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det gör ont i mej!!
Skickar ett gäng styrkekramar som stöd i din tunga situation.
Kraaaaam!!
Mitt hjärta värker för dig Laila! Ni har en sån fin relation du och din mamma, jag känner igen mig för så är jag och pappa. Det är inget liv att lida, men samtidigt så vill man ju inte att de ska dö. Man är ju bara ett barn där man sitter framför sin förälder. Inte stor och vuxen och förnuftig.
Jag tänker på dig och ber en liten bön för din mamma.
Det finns inget jag kan säga som tröst i din situation.
Styrkekramar!
Jag önskar att det fanns något jag kunde säga som tröst i din situation.
Det enda jag kan göra är att skicka varma tankar.
Kram.
Kramar i massor.
Skicka en kommentar