söndag 12 september 2010

Hur kommer det sig...

... att det är så svårt att ta sig till sjukhuset
och lika svårt att ta sig därifrån sen?

Trött, trött, trött
Kan man få lägga sig bredvid mamma i sängen och bara vara nära?
En sista gång liksom

2 kommentarer:

Bara Jag sa...

JAg känner verkligen med dig. Måste vara svårt att önska någon frid och samtidigt inte vilja släppa taget om någon man älskar....

KRAM!

Jenny sa...

Söta söta du, vad ont det gör i mig att läsa dina ord från de senaste dagarna... Stora, varma, ömsinta kramar till dig - och jag hoppas att du får sova och drömma om något fint som var, och vakna med ett sorgset, men dock leende.

*mer kramar*