... när jag bara skulle vilja vara ensam och ett med naturen.
Jo men tjena hej! :-\
Fredrik har studiedag.
Ännu har jag inte klarat av alla telesamtal.
Jag skulle behöva ta mig upp till mammas lägenhet.
Jag borde fixa lunch till oss.
Måsten och borden... BLÄ!!!
Hur i fridens dar ska den här hösten bli? Jag som ändå har tuffa höstar.
onsdag 22 september 2010
En sån där dag...
Upplagd av Laila kl 12:38
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Din bror skulle behöva hjälpa dig, man är alltid starkare när man är två. Men jag vet hur det kan vara och ensam är inte stark i alla lägen som nu. Du kommer att klara detta även om det är tufft nu. Styrkekramar
Jag säger som i kommentaren innan att du behöver hjälp av din bror. Du får ta dig i en takt du orkar. Du kommer klara det då vi är starkare än vi ibland tror. Glöm inte tid för vila för att tanka energi. Kram kram
Hej på dig vännen:)
Tack snälla för besöket och din hälsning hos mig du är jo så himla god och snäll:)
Är så himla ledsen för att du har det så svårt nu och jag beklager verkligen bortgången av din mamma.
Jag skulle jättegärna vilja sända dig en liten uppmuntran om jag får så maila din adress till mig om du vill:) norskaninger@hotmail.com
Ta hand om dig själv och var rädd om dig:) Sänder en massa bamse kramar till dig och hoppas att solen lyser på dig i dag:) Kramar från lilla vännen Inger:)
Skicka en kommentar