Min hjärna brinner idag känns det som.
Jag har en huvudvärk utav Guds nåde... :-\
Jag satt två timmar hos begravningsbyrån och gick igenom det mesta. Det är några lösa tåtar som jag måste checka med min bror. Får jag inga vettiga svar så gör jag på mitt sätt! Jag orkar inte hålla reda på lösa tåtar, jag vill få bort dom!
Jag står i köket och lagar en av Fredriks älsklingsrätter, min tonfiskröra.
Står där och rör i köket och reagerar på att ljuset blir annorlundare. Vänder mig mot fönstret och ser...
Solen lyser rött med sina strålar, vackra regnmoln på himlen, skogen som börjar ta på sig höstfärger, båten som är på väg in i Mälaren. Jag ser... och tänker... Det här skulle mamma ha älskat.
Min mamma ♥ Död i en vecka
Jag vill ringa och prata med dig mamma. Det är så tomt utan dig
tisdag 21 september 2010
Så mycket att komma ihåg
Upplagd av Laila kl 18:24
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Vännen, vad jag lider med dig i din saknad.
Glöm inte bort dig själv, och din sorg, i allt som ska ordnas.
Varma kramar
Hej Laila , vet inte hur du har hittat till min trädgårdsblogg men via din kommentar har jag hittat till dig. Känner igen mig i din situation, dotter till gamla/sjuka/avlidna föräldrar (så var det för mig för några år sedan) och mamma till barn som kräver maximal närvaro (nu har jag i stället sju barnbarn att glädja mig åt och bry mig om). Tycker att du hanterar det fantastiskt bra! Förstår att du saknar din mamma och hoppas att du ändå orkar prata med henne varje dag!
Du klär sorgen i ord på ett så vackert sätt.
Gör det. Prata till henne menar jag. Hon kanske inte hör, eller också kanske hon gör det. Men det kanske lättar på trycker för dig...
Kramar om. Hårt! Igen. :)
Tårar här. Så vackert skrivet.
Skicka en kommentar