Du sveper runt mig idag.
Är det något speciellt du vill?
Jag hör din röst... Hur den försöker göra sig förstådd efter den andra stroken.
Kunde jag gjort något annorlunda? Innerst inne vet jag svaret...
Nej, för det bodde redan då ett monster inom dig!
Vad och hur vi än hade gjort så hade det inte gått.
Cancern tog dig
Jag har funderat på hur länge den hade funnits där. Hur länge hade den växt i dina organ?
Advent nästa helg
Är det därför du finns runt mig?
Pysslet att plocka fram fram ljusstakarna, sitta vid levande ljus och bakandet...
En period du tyckte om även om bakandet tog på dina värkande armar.
Ikväll, när allt vart stilla och lugnt här hemma, så satte jag mig ner.
Jag tände ett ljus för er båda, mamma och pappa.
Jag tog ett glas must. Snälla gör mig sällskap, slå er ner... Vill så gärna vara mer er
*torkar bort en tår*
Jag saknar er så
Ni fattas mig
Ni fattas oss ♥
måndag 26 november 2012
Hej mamma!
Upplagd av Laila kl 23:40
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag känner med dig, inte mycket jag kan erbjuda dig än en cyber kram!
Självklart är de med dig! :) Men förstår också att den här tiden på året förmodligen är jättejobbig för dig/er... Saknaden blir man aldrig av med, men saknaden som gör så hjärteont mildras med tiden.
Kram vännen och ha en bra avslutning på 1:a Advent!
Skicka en kommentar