Har nattat Fredrik och han frågade om halsbandet jag har på mig.
Till och från under många herrans år har jag haft ett halsband på mig med tre berlocker på. Ett kors (tro), ankaret (hopp) och hjärtat (kärleken). Alla tre berlockerna har en var sin egen historia och det har även själva kedjan till dom också.
Alla fyra är för mig minnen av mitt finska arv. Halsbandet betyder otroligt mycket för mig!
Fredrik började idag ställa en massa frågor om halsbandet, som sen ledde till frågor om släktingar, som ledde till vilka som lever eller är döda, som ledde till frågor om Finland etc. etc...
Nu sitter jag här med tårar som snart rullar över kinderna. Så mycket minnen, tankar och funderingar.
Jag är så ledsen över att min pappa aldrig hade tålamod att lära mig förstå och att prata finska. Jag önskar så att jag kunde åka dit och göra mig förstådd. Jag vet inte ens om det ända band jag har kvar där lever eller ej.... Det finns två platser jag så innerligt skulle vilja besöka. Men jag vet inte hur och framför allt inte var... :-\
Tänk att en fråga om ett halsband kan vända upp och ner på ens inre så mycket.
Men någon dag ska jag tillbaks till Helsingfors. En del av mig som aldrig kan försvinna eller glömmas bort.
tisdag 8 juli 2008
Sorgsen...
Upplagd av Laila kl 21:54
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nej men???.....inte ska du vara sorgsen. Gläds åt att du får berätta vad halsbandet står för och att du får berätta din historia för någon som är intresserad och lyssnar. Usch det är jobbigt när saker river upp sår...men jag är säker på att nästa gång jag träffar dej så är du lika glad som förra gången! Hang in there girl och tillåt dig att vara ledsen! iallafall en liten stund.
Kramen
Förstår precis vad du menar... ibland behövs det bara en endaste liten sak för att saknaden ska söka sig till minnet av något som förlorats!
Jag skickar en tröstande varm kram till dig i natten, min vän...
Ja det är jobbigt när det händer men jag har upptäckt att det sen när allt lagt sig varit bra med denna inre resa. Så låt det bara hända och låt alla känslorna komma. Även om det är jobbigt. Stooora bamsekramar!!!
Det är ju faktiskt inte försent att lära dig finska... och att åka till Helsingfors är klart du ska göra!!! :)
Hoppas att du är gladare i dag!
Kram
Skicka en kommentar