tisdag 25 augusti 2009

Tankar...

Jag vill så mycket
Jag vill alldeles för mycket ibland
Andra vill också med mig
Så blir det stopp i kroppen och knoppen!
Fast jag vill, en del
Känns så skämmigt
Känns att folk inte förstår
Fast hur ska dom förstå när jag inte förstår själv?
När kropp och själ inte går hand i hand
Det är tufft. Ibland i alla fall
När sjukdomar inte syns
Jag ser ju normal ut, jag är ju så glad
Ingenting syns, ingen märker nått
Men det finns där
Inombords

7 kommentarer:

Stina Glaas sa...

Ofta har man ju en klok kropp och ett korkat huvud. :-)
Tack för de snälla orden på min blogg!
/S

nitanpyssel sa...

Jaha där har vi en diktning av verkliga livet, du är strålande att få ihop orden. En förklaring på men känner sig både i kropp och själ. Ha en bra dag nitan

Karabara sa...

Hej gumman!

Jag vet hur det är... Behöver inte förklara. Klart du vill med mig... Det vill de flesta HAHAHAHAHAHAHAHAHA

Anna-Carin sa...

Hej!tack för din fina kommentar på min blogg.Visst är det svårt när sjukdommar inte syns utan på,lätt att man blir misstolkad för att kanske vara lat.Precis som du, hamnar jag där du är.Jag lever med fibromyalgi det är en kamp varje dag.
Jag skänker dig styrke kramar att orka vidare och hoppas att du snart mår bättre igen.

Anonym sa...

Precis så där känns det.
Väldigt fint skrivet och beskrivet.

Daniel sa...

Bara att försåka knopa i hop dem två å tvinga dem bli vänner. Tvångsgifte.

Sussi sa...

Förstår hur du känner. Ibland kan man känna att det är bättre att bryta ett ben för då ser alla runt omkring att man har ont.