30 juli Otröstlig

Del 1 Otröstlig

Som jag grät i natt...
För mamma, för brorsan, för Fredrik, för mitt förhållande och för min ensamhet
Kände mig så fruktansvärt ensam och maktlös
Där somnade jag till slut

Idag vill jag inte visa mig ute... :-\
Jag ska till arbetsförmedlingen
Jag ska vara pigg
Jag ska vara glad

Sen ska jag upp till mamma igen

Del 2 Ett minne för livet

Kommer upp till ett tomt rum.
Hon är nere på röntgen. En sond ska kollas att den ligger rätt så att hon ska kunna sondmatas. Hon kan nämligen inte svälja.
Det kom igång under kvällen.

Brorsan kom senare.
Jag såg hans tårar. Tårar jag inte ens sett när pappa dog...
Vi satt på varsin sida. Han på den friska. Jag på den förlamade.
Vi pratade väder, nyheter, Skåne, jobb, arb.förm, släktingar som hälsar och en himla massa annat. Allmänt babbel och skratt.
Frågor till mamma , ompysslanden under tiden. Klart hon ska vara med! :-)

Ingen ögonkontakt idag. Men med den friska handen svarar hon ja på korta, enkla frågor. Ibland ett hummande som går att tolka för oss som känner henne.

Jag ger henne lite äppeljuice och stryker på hennes tunga och över hennes läppar med mitt finger. Hon vill ha mer.
Hon gäspar och jag säger att jag passar på att stryka på lite mer.
Hon blir färdig med gäspen, jag hinner inte undan och fanskapet biter mig!
Brorsan och jag skrattar, gormar och skäller. Vi har skitkul!
- Det är tacken det för att man ska hjälpa dig!
- Fan du gäspar ju värre än en flodhäst!
Å se där... Hon viftar lite med den friska handen, tittar upp med det friska ögat och skrattar med den den friska sidan av munnen.
Brorsan och jag tittar på varandra och ler.

Den här stunden lever jag på länge